Knark och droger

Ännu en natt

Jag börjar fundera lite. menade jag verkligen det jag skrev för några inlägg sen?

Det kanske är något mer.

Jag är spänd på vad som händer nästa år.


Twix

tomflaskor står på mitt bord
en kråka flyger förbi
jag undrar om han tänker på att jag bor här
eller om han bara räknar sina dagar

Skrev en liten kärlekssång till en kvinna
den handlade om rosor
den handlade om hur jag hennes hjärta skulle vinna
Ja, till och med, hennes trosor var med
Samtidigt flög fåglarna runt i små cirklar
Utanför mitt fönster
Jag tänkte på, Gravitationens under
Och hur den har förändrat vår värld

och sen kollapsade hela svenska riket
humaniteten dog ut
barn som dricker cola
vuxna som ej förlåter
You name it

Anders F Rönnblom sitter där med sina tusen texter
Medans jag funderar
Vad är jag för världen? En liten svart prick
Jag fortsätter skriva min lilla kärlekslåt
Den börjar likna något! Ja, jag själv blir nästan kåt

och sen kollapsade hela svenska riket
Humaniteten dog ut
Ungdomar går berserk på gustav adolfs torg,
och kastar flaskor och stenar på polisen som egentligen är vår vän
Ja, sverige har kollapsat
barnfamiljer flyr
de flyr via motorvägarna där fyllon ligger och spyr
Sverige har kollapsat!
Hela världen står på tur
Usa, Mexico, Spanien, Japan
och alla de där länderna som lyckas bra i friidrott,
de står på tur
marsvinen simmar iväg
trots att de egentligen inte kan
Portugal blir förväxlat med Spanien
Kaniner börjar rota i sopor
Var ska detta sluta?
i en stor hög med sot
hela världen brinner upp
det enda som kvarstår är ett grått och livlöst klot

nej då, jag klagar inte
jag är aldrig bitter
men inte ens gud kan stoppa mig när mina fingrar spritter
tänk på din framtid som bra
det kan aldrig riktigt skada
för om vi glömmer bort det här
blir nog alla relativt glada

men sverige har kollapsat!
och göran persson flyr
till sin lilla condo nere i malaga
med fru, barn, hund och tolv bilar
sverige kommer kollapsa
jag såg det på facebook
alla skrev så smått så smått
att ingen kunde tyda det förutom jag
sverige har kollapsat
och det sprider sig
femton länder runtomkring
faller som dominobrickor vid vår sida
chokladfabrikerna spricker
mobilerna går sönder
kolsyran pyser ut
femton små flickor tappar sina ballonger
men en dag tog det slut
och en man byggde upp det igen
en man med händer mäktiga som hitlers en gång var
världen blev uppbyggd igen
och tv-programmen gick igång
och alla började klaga
på all reklam under filmens gång
nu sitter vi ner och tar det lugnt
och nitton timmar senare
har vi alla dött av skott
från ryska maffian i sverige

Femton gastar på en sjömansbåt och åh vad gör du med dem?
kasta dem i sjön eller dra till tjuttaheiti
femton gastar på en vind i alabama
åh du måste skynda dig och gömma dem för mamma!
femton gastar på gatorna i malmö
polisen skriker STÄNG ALLA FÖNSTER OCH DÖRRAR!
femton gastar i en skidbacke i åre
femton åkare bryter ben, armar, rygg och revben
och femton gastar smyger sig förbi och
femton gastar stabbar dig i ryggen,
när du har funnit lycka i ditt liv

I don't know if I am supposed to laugh or cry, when i think about the fact that all because he betrayed me and broke his promise, my moped days are over. It's kind of sad.
Well, I'm just going to thank him anyways. For because of him, I can pay off my debt to my father. And that's nice.

Ljuset hade nu börjat ta eld från tändstickan, och jag kände lyckan och värmen bubbla upp inom mig. Helt plötsligt kom en kall vind och puttade ner ljuset i vattnet. De härliga känslorna försvann med vinden. Nu står jag här, kall och naken, utan den blekaste aning om vad som ska hända mig härnäst. Kanske kommer jag stå jag här för evigt, undrandes varför det aldrig ljusnar för mig. Just nu känns det så. Men man får aldrig ge upp hoppet. Kanske kommer ljuset inom mig att börja brinna igen, kanske kommer någon med tändstickan som sätter fyr på det hela. Det är svårt att veta, framtiden är svår att lista ut.
Ibland tycker man att livet har något emot en, och just så känner jag nu. Det känns som att någon bara vill jävlas med mig, något sadistiskt som älskar att se mig såhär. Jag undrar varför! Livet är en riktig bitch ibland. Det håller jag med om. Men, trots det kommer jag inte ge upp, jag tänker kämpa vidare tills den där sadistiske jäveln slutar driva med mig och det börjar ljusna för mig. För vid den stunden vet jag, att jag kommer vara starkare än jag är nu, och då kan ingen rubba mig. Det får mig att kämpa på, även om det är motvind och hjulen har fått punka. Jag cyklar på ändå.

Jeeez

så vackert och så magnifikt, att det kändes som ett hot.






Såg på Avatar precis.
Bästa filmen jag sett, men samtidigt den sämsta, därför att den fick mig att inse hur dåliga vi människor är.
Vill inte säga att världen är så kass som den är, även om den är det. Det känns fel att klaga. Man borde göra något istället.
Tänk om man var en downie, de verkar så lyckliga. Eller en indian isolerad från omvärlden. De verkar leva ett så härligt liv, att det inte går att förklara.
Det låter väl som att jag vill begå självmord, men det vill jag inte. Det påverkar ju bara mig. Jag vill påverka så många som möjligt, så att de förstår att det inte hjälper att gå runt och klaga hela dagarna. Man måste göra något för att något ska bli gjort! Det är rätt så logiskt, men det verkar inte som att någon förstår det. Och det förstår inte jag mig på. Kan någon förklara för mig, snälla? Det finns så många frågor. Förklara varför det är som det är. Och det hjälper nog inte att köra en bil som går på ved genom Sverige. Nej, vi måste nog göra något lite större.
Men för att vara lite positiv verkar det som om fler och fler förstår vad som egentligen händer. Men det är nog det enda positiva som finns att säga.
Vi måste göra något! Innan det är för sent! Vi måste ta lärdom av alla misstag vi gjort, att vi i olika lägen reagerat när katastrofen är framme. Det måste vi kunna se tillbaks på, och inse att vi måste göra något nu. Vad ska vi göra? Ingen aning. Det kanske är det som är problemet. Men vi kan ju till exempel sluta med att slänga alla våra teveapparater på fälten i Indien, och återanvända dem istället. Sådana meningslösa saker, som ingen mår bra av förutom de som bara tänker på sig själva. Inte okej.
Själv gör jag allt för att spara så mycket som möjligt på olika saker, till exempel att köpa så mycket second hand som möjligt, och att alltid klämma ur det sista ur filpaketen med mera. Tänk om alla gjorde det! Det är sådana saker som är så lätta att göra, men som ingen gör, antagligen för att det gör deras vardag lite obekvämare. Men tänk på Haitifolket liksom. De skulle döda för att få ett paket fil, vilket de faktiskt gör. Där har vi ju ett exempel på vad som kan hända. Tänk om hela jorden skulle utsättas för en jordbävning eller en tsunami. Det skulle ju bli total kalabalik, och vad jag tror är att vi kommer dö ut på grund av oss själva inom ett år eller så i så fall.
Shit, nu flödar tankarna. Jag ska nog sluta nu. Men, ha det så bra, och jag älskar att jag lever. Än så länge. Tror jag.

Det enda jag tänker på
är att vi kan titta tillbaks
på det vi gör nu,
och skratta åt det
när allt är över.
Eller så fortsätter vi tänka på
vad som kunde hänt.
Det är ditt val.
Tror jag.

Jag har åtminstone två alternativ.
Eller tre.
Eller fyra.
Eller fem.
Eller tio.
Eller hundra.
Eller är det bara jag som är desperat?
Tiden får ge svar.
Tills dess att Tiden med stort T kommer och knackar på,
sitter jag här och njuter av vaniljfyllningen.
Njuter av livets goda ting.
Tänk om tiden gick att stoppa...
Men ändå vill jag ha svar.
Måste allt vara så komplicerat?

Här sitter jag, liten och ensam, och äter kex med vaniljfyllning. När jag egentligen ska plugga. Jag känner mig inte så god längre. Dessutom är jag väldigt osäker på mig själv. Vem är jag? Vad är jag? Vad vill jag? Jag fortsätter jaga dessa svar. Det kanske blir min död.

—

I see bad signs everywhere. I think.
But when we meet, I see good signs.
Just tell me, and I'll tell you.

Tänk att det man behöver för att klara av morgondagen kan bäras i en hand.
Tänk att man egentligen inte behöver något för att klara av morgondagen.
Tänk om morgondagen aldrig kommer.
Då finns det bara en sak jag kan göra för att dö lycklig.

Jag blickar mot tunneln strax innan stationen

ett ljus träder fram

det visar sig vara sömntåget.

 

visslan ljuder, tåget stannar

det kommer ut en liten pojke,

jag tror han heter John blund.

 

han klättrar upp till mina ögon,

hänger små påsar i ögonlocken.

påsar med guld i.

 

ögonlocken börjar svikta, och sjunker sakta neråt

pojken klättrar vidare till öronen.

han blåser in något stoft.

påsarna under ögonlocken känns fasligt mycket tyngre,

jag släcker mina ögon för idag.

 

stoftet tar över min hjärna,

tvingar den bort från verkligheten.

 

jag försvinner bort till sagornas land.

 

god natt.

Jag tror att jag har bestämt mig, trots allt. Jag hoppas att jag gör rätt.


(\__/)
( *-* )
(")_(")

Du säger att jag är snygg
men jag är ful.
Du säger att jag är snäll
men du ska bara veta hur många jag mobbar.
Du säger att jag klär mig fint
men jag har bara t-shirt och jeans.

Hur kan du älska mig?

-------------------------------------

Ååååh, logga in!