Eric Larsson

Vi två hade en väldigt bisarr relation - i cybervärlden var vi ena riktiga bråkstakar, på telefon ett par trevliga & artiga herrar, och i verkliga livet två himla bra kompisar. Det är ju lite synd att det var så, egentligen vill man ju vara bra vänner hela tiden. Men ändå roligt, för det där på internet var ju inte på allvar. Vi hade en ganska unik relation helt enkelt!

Eric fick mig alltid på bra humör. Sjukt rolig humor hade han, och även om vi aldrig riktigt lyckades med att träffas (vi träffades väl ungefär 30% av de gånger vi bestämde). Det suger hårt som diamant! För Eric var den jag alltid hade roligast med. Och så typiskt att han skulle bli sjuk så fort han kom till Hönö i somras, det var ju liksom toppen över i:et att ha honom där, för vi brukade göra så sjuka saker tillsammans, helt GALNA saker! Och ja, jag saknar honom OERHÖRT mycket iallafall. Jag önskar han bodde granne med mig. Då hade vi vara såhääär tighta

Eric! Ett ord till dig. Helgalet. Varför måste du dö egentligen!? Du kunde väl åtminstone väntat liiite iallafall. Eric!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0